Jag är kanske ett undantag i det att jag alltid vetat vilket
gymnasium jag vill gå i. Jag funderade en kort tid på en annan skola, men
visste alltid ändå innerst inne att Tölö var rätt för mig. Att gå i Tölö
gymnasium på humanekologiska linjen är det bästa valet jag gjort i mitt liv,
brukar jag säga. Detta på grund av alla nya människor och nya ämnen.
Hoppet mellan högstadiet och gymnasiet kan kännas väldigt stort. Plötsligt får man mycket mera ansvar, blir tvungen att planera sitt eget schema och blir mycket mera självständig i sina studier. Självständigheten är inte nödvändigtvis en dålig sak. Den ger möjlighet för var och en att sätt sin egen ribba och ger träning inför arbetslivet.
Att börja i gymnasiet kan kännas svårt. Gymnasiet är också mycket mera stressigt än högstadiet. Man har mera uppgifter, projekt och läxor. Något jag har funnit rätt jobbigt i gymnasiet är systemet med kurser som gör att man måste ta in mycket mera information under en kortare tid än i högstadiet. En faktor som ändå minskar signifikant på stressen är att vitsord inte alls spelar lika stor roll i gymnasiet. Man kan fokusera på att få bra vitsord i de ämnen man tänker skriva i studentexamen och i de andra bara försöka lära sig så mycket som möjligt och sedan strunta i hur provet går.
Det bästa med gymnasiet
Jag har träffat många trevliga människor och kursutbudet på humman är mångsidigt och intressant. Till gymnasiet kommer väldigt många olika slags människor från många olika ställen. Själv är jag från Helsingfors och har genom gymnasiet träffat människor från till exempel Sibbo, Esbo, Vanda och Borgå jag aldrig annars hade mött. Människorna i Tölö är speciellt fantastiska eftersom alla ger varandra frihet att vara sig själva. Jag har aldrig i Tölö behövt oroa mig för att bli dömd eller att vara utanför.
En av de absolut bästa sakerna med Tölö är ungdomsgården Sandels, Unkan, som man alltid kan gå till efter skolan eller på rasterna. Där kan man bara hänga, äta pizza, spela biljard eller lyssna på musik.
Det nya urvalet av ämnen i gymnasiet är helt fantastiskt, speciellt om man går på en specialiseringslinje. Olika skolämnen behandlar ofta liknande frågor men från olika synvinklar vilket hjälper till i att skapa en helhetsbild av ämnet. Lärarna i Tölö är sakkunniga och är väldigt trevliga vilket bidrar till att skapa en trygg inlärningsmiljö.
Vad jag lärt mig i gymnasiet
Jag har insett att jag inte behöver stressa så mycket över mina vitsord, något jag definitivt gjort förut. En abi sa åt mig en gång att inte känna så mycket press under mitt första år i gymnasiet. Det är ett råd jag har tagit till mig och anser att alla andra också borde. Ettan är framförallt en tid för att skapa nya sociala kontakter.
Man kan ändå inte strunta i skolarbete totalt på ettan. Det första året bör också vara en tid för att fundera på vilka ämnen man vill skriva i studentexamen och börja ta sitt skolarbete mera seriöst i förberedelse för de kommande två åren.
Jag har också lärt mig en del om mig själv i och med att jag fått se mig själv genom nya människors ögon. Jag har lärt mig att sträva efter objektivitet i mitt sätt att se på världen. Denna lärdom har definitivt främjats av skolan i och med den helhetsskapande undervisningen.
Tölö älskar alla :)
Hoppet mellan högstadiet och gymnasiet kan kännas väldigt stort. Plötsligt får man mycket mera ansvar, blir tvungen att planera sitt eget schema och blir mycket mera självständig i sina studier. Självständigheten är inte nödvändigtvis en dålig sak. Den ger möjlighet för var och en att sätt sin egen ribba och ger träning inför arbetslivet.
Att börja i gymnasiet kan kännas svårt. Gymnasiet är också mycket mera stressigt än högstadiet. Man har mera uppgifter, projekt och läxor. Något jag har funnit rätt jobbigt i gymnasiet är systemet med kurser som gör att man måste ta in mycket mera information under en kortare tid än i högstadiet. En faktor som ändå minskar signifikant på stressen är att vitsord inte alls spelar lika stor roll i gymnasiet. Man kan fokusera på att få bra vitsord i de ämnen man tänker skriva i studentexamen och i de andra bara försöka lära sig så mycket som möjligt och sedan strunta i hur provet går.
Det bästa med gymnasiet
Jag har träffat många trevliga människor och kursutbudet på humman är mångsidigt och intressant. Till gymnasiet kommer väldigt många olika slags människor från många olika ställen. Själv är jag från Helsingfors och har genom gymnasiet träffat människor från till exempel Sibbo, Esbo, Vanda och Borgå jag aldrig annars hade mött. Människorna i Tölö är speciellt fantastiska eftersom alla ger varandra frihet att vara sig själva. Jag har aldrig i Tölö behövt oroa mig för att bli dömd eller att vara utanför.
En av de absolut bästa sakerna med Tölö är ungdomsgården Sandels, Unkan, som man alltid kan gå till efter skolan eller på rasterna. Där kan man bara hänga, äta pizza, spela biljard eller lyssna på musik.
Det nya urvalet av ämnen i gymnasiet är helt fantastiskt, speciellt om man går på en specialiseringslinje. Olika skolämnen behandlar ofta liknande frågor men från olika synvinklar vilket hjälper till i att skapa en helhetsbild av ämnet. Lärarna i Tölö är sakkunniga och är väldigt trevliga vilket bidrar till att skapa en trygg inlärningsmiljö.
Vad jag lärt mig i gymnasiet
Jag har insett att jag inte behöver stressa så mycket över mina vitsord, något jag definitivt gjort förut. En abi sa åt mig en gång att inte känna så mycket press under mitt första år i gymnasiet. Det är ett råd jag har tagit till mig och anser att alla andra också borde. Ettan är framförallt en tid för att skapa nya sociala kontakter.
Man kan ändå inte strunta i skolarbete totalt på ettan. Det första året bör också vara en tid för att fundera på vilka ämnen man vill skriva i studentexamen och börja ta sitt skolarbete mera seriöst i förberedelse för de kommande två åren.
Jag har också lärt mig en del om mig själv i och med att jag fått se mig själv genom nya människors ögon. Jag har lärt mig att sträva efter objektivitet i mitt sätt att se på världen. Denna lärdom har definitivt främjats av skolan i och med den helhetsskapande undervisningen.
Tölö älskar alla :)
Milena Hyvärinen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar