onsdag 13 november 2019

17,999 år och ingen rätt


Det här är en text om de ungas rösträtt, skriven av sks ordförande Willjam Fagerström våren 2019. Texten var del av en kolumntävling och kunde därmed inte publiceras då den var relevant för riksdags- och EU-valen men kan nu istället ta del i diskussionen på ett nytt plan. Det är nämligen val av Kruts kärngrupp nu på fredag 15.11, ett val som alla i skolan får rösta i. Krut är Helsingfors stads sätt för unga att påverka och kärngruppen finns till för att behandla frågor som har att göra med unga och skolvardagen, bland annat. Det är dock inte något som gör det mindre snopet att fylla aderton dagen efter riksdagsvalet.

Skribent: Willjam Fagerström
På valdagen 14.4 gick jag och kring tre miljoner andra finländare in i det lilla valbåset. Flera hundra namn var listade på väggarna. Jag skrev med tydlig handstil en siffra som kopplades till en kandidat. Jag kände mig glad. Äntligen hade jag möjlighet att påverka det samhället jag lever i. 

Jag är född 7.3.2001 vilket innebär att jag är myndig på valdagen. En person född 14.4 är myndig på riksdagsvalets valdag och har rösträtt. Personen född 15.4 är inte myndig på valdagen och får därför inte rösta.  

Tänk dig att du är 17,999 år gammal på valdagen men får inte rösta.  Tänk dig överlag ett år med val och du är född på hösten, i det fallet får du oftast inte rösta. Antingen borde man införa att alla val i Finland sker 31.12 så får alla födda inom samma år rösta. Eller ändra på vallagen så att alla som blir myndiga under året skulle ha möjlighet i att rösta.  

Man kan fråga sig - varför? Ungdomar är idag mer aktiva inom politiken och ivriga att få påverka. Det har skett en upplysning och samtidigt har en del av trösklarna blivit lägre. Unga vågar trotsa sina föräldrar då de anser att de uttrycker sig fel på något plan. Unga är intresserade av vår framtid. Ett exempel som varit på tapeten är klimatpolitiken där unga är på hugget. Så varför stoppas man från att utföra en medborgerlig rätt för att man inte fått rättshandlingsförmåga före juni (valen i Finland hålls ofta före sommaren).  

Ungdomar har inte så stora mentala skillnader mellan årskullar. Man ser redan i skolan hur alla kommer överens och kan vara vänner med varandra, över årskursgränserna. Då man är 16–18 år gammal är man så nära varandra i åldern att det inte märks. Så det finns ingen som helst orsak till att en som fyller under året 18 inte skulle få rösta.  

Om man tar till sig tanken om att alla inte utvecklas på samma sätt, då borde man flytta rösträtten till 25 års ålder, då allas hjärnor slutar formas neurologiskt. Detta lär sig alla gymnasiestuderande i kurs ett i psykologi, ”Psykisk aktivitet och lärande. Man är alltså i genomsnitt fullt utvecklad som 25-åring och efter det börjar förfallet, som är långsamt men man blir sämre och sämre på att utföra uppgifter och göra kloka val.  

Alla utvecklas psykologiskt i olika hastighet. Våra förmågor i logiskt tänkande försämras med åldern och idag får en person med demens rösta. En person som inte vet vilket år och hurdant samhället är, får rösta. Men en 17,999-åring som är så att säga "klar i huvudet" får inte rösta. Det är rena galenskapen! 

Valresultatet i riksdagsvalet kunde ha avvikit från det slutliga om dessa 17,999-åringar hade röstat. Enligt en undersökning gjord av organisationen Allianssi skulle resultatet varit mera gnt än blått, som det slutligen blev. Mycket mer angenämt enligt mig.  

Ta nu sen och säg åt den unga: Du borde ha fötts tidigare! Vi måste ändra lagstiftningen för att få de unga aktiverade. 

Willjam Fagerström  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar